Jag vart snarare väckt ur en hemsk dröm med att Molly (vår minsta hund) stod och skällde för glatta livet, för att pappa plingade på dörren. Jag hade sovit lite och dåligt, så när pappa började ställa 5miljoner idiotiska frågor så föll jag ner i avgrunden och de röda hornen satt i pannan med all sin prakt. Fy fan vad jag blev irriterad. Det hela slutade med att jag inte orkade med min egen irritation så jag hamnade i mammas säng gråtandes. Ja, morgonar är väl inte min starka sida... (Fast jag kan ändå tycka att de som lever med mig borde veta det vid det här laget, och ta det lungt med mig när jag just vaknat. Jag är ju bara människa, elr?)
Nu ska jag äta lite frukost så jag blir människa igen. Daniel ska komma o ta ut hundarna efter pappas provisoriska "kissrunda". Eftersom klockan ändå är lunch så ringde jag honom. För jag orkar verkligen inte med hundarna efter allt kaos. Han svarade och är på väl - tack Daniel! (Daniel brukar ta lunch promenaderna)
Åh jag ska äta sådana as goda minirut, längtar! Helger är de ända ggr jag äter riktigt frukost. Så när helgen kommer så går man inte hungrig! Men hare bra tills vidare! ;))
Vi hörs, Emma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar